- 23
- Feb
Funktioner hos induktionssmältugn med hög effektfaktor
Funktioner hos induktionssmältugn med hög effektfaktor
Du har nu möjlighet induktions smältugn har hög effektfaktor, energibesparing och elbesparing. Induktionsugnen vars arbetsfrekvens ligger i intervallet 150-10000 Hz kallas induktionssmältugn, och dess huvudfrekvens ligger i intervallet 150-2500 Hz. Induktionssmältugnen är en speciell smältutrustning lämplig för att smälta olika metaller som stål, koppar, aluminium, silver, legering etc. Den har följande fördelar:
1. Snabb smälthastighet och hög produktionseffektivitet. Effekttätheten för induktionssmältugnen är stor, och effektkonfigurationen per ton smält stål är cirka 20-30% större än andra induktionsugnar. Därför, under samma förhållanden, är smälthastigheten för induktionssmältugnen snabb och produktionseffektiviteten hög.
2. Stark anpassningsförmåga och flexibel användning. Det smälta stålet i varje ugn i induktionssmältugnen kan tömmas helt, och det är bekvämt att ändra stålkvaliteten.
3. Den elektromagnetiska omrörningseffekten är bättre. Eftersom den elektromagnetiska kraften som bärs av smält stål är omvänt proportionell mot kvadratroten av strömförsörjningsfrekvensen, är omrörningskraften hos mellanfrekvensströmförsörjningen mindre än den hos den industriella frekvensströmförsörjningen. För att ta bort föroreningar, enhetlig kemisk sammansättning och enhetlig temperatur i stål är omrörningseffekten av mellanfrekvensströmförsörjningen bättre.
4. Lätt att starta drift. Eftersom hudeffekten av mellanfrekvensströmmen är mycket större än effektfrekvensströmflödet, har induktionssmältugnen inga speciella krav på laddningen vid start, och den kan värmas upp snabbt efter laddning; därför används det mesta av induktionssmältugnen under tillstånd av periodisk drift. En annan fördel med enkel start är att den kan spara elektricitet under periodisk drift.
På grund av ovanstående fördelar har induktionssmältugnar under de senaste åren inte bara använts i stor utsträckning vid tillverkning av stål och legeringar, utan har också snabbt utvecklats vid tillverkning av gjutjärn, särskilt i gjutverkstäder med periodisk drift.